Varberg Calling for Peace – Dag 3

För hundra år sedan 1915, hölls en fredskongress här i Varberg med över 200 organisationer samlade för att formulera budskap till världens ledare. Denna kongress ska varit grunden till bildandet av FN. Varberg ska därför under detta året försöka åter igen sätta Varberg på världskartan genom att ta ställning för fred och demokrati. Alla invånare är välkommna att skapa nya evenenmang och platser för dialog kring ansvar, fred och hållbarhet.

Förra veckan hölls ett projekt som kallades Peace of Cake, där tävlande lag möttes för att göra den godaste bakelsen. Efter bakningen fick deltagarna som skulle vara i olika åldrar och gärna från olika nationaliteter lyssna till föreläsningar om konflikthantering, civilkurage med mera och ha samtalsövningar.

Tidningen Hallands nyheter uppmärksammade detta och skrev en artikel om ett av lagen där två eritrianska killar deltog. Det som fastnade hos mig i detta projekt var just vad dessa killar sa i intervjuen. Att ”detta var den första gången som dom hade fått lära känna en Varbergare lite grann.”

Detta gör mig sorgen. Det är absolut ingen nyhet att det är på detta sättet. Att vi inte öppnar upp oss mer för människor i vår omgivning. När vi själva är ute och reser i världen uppskattar vi oftast andra landsmäns genorasitet och öppenhet väligt mycket. Dom gånger man blir hembjuden till någon när man är utomlands, är ju oftast de minnena som starkast sitter kvar efter resan och som gör den betydelsefull och viktig.

Männsikor kan synas vara väldigt olika på lite avstånd. När man sen kommer lite närmare inpå och lär känna någon bara lite lite grann, så märker man  ganska snart att skillnaderna är inte alls är så stora som man kanske först trott. Visst finns skillnader beroende på en mängd faktorer, men i grund och botten så är vi ändå bara alla människor.

Man kan tycka, hur ska Varbergarna kunna sätta Varberg på världskartan igen. Hur ska man kunna skapa något som gör skilland? Jag har funderat mycket på det och har ett antal ideér som jag säkert kommer återkomma till. Men det som uppfyllt mina tankar mycket dom senaste dagarna är hur vi ska kunna välkomna och integrera de flyktingar och invandrarna som bor här i Varberg. Just integrationen är ju ett av de stora problemen och en av bakgrundenderna till varför Sverigedemokraterna väljarstöd ökar. Det kan tyckas att det är politikernas ansvar, vilket det naturligtvis är. Men vad kan jag själv göra här och nu?

Visst vore det fantastiskt om Varberg blev den bästa staden om inte i världen, så iaf i Sverige för invandrare att flytta till?!

Förmodigen kommer väl interigreringspolitiken komma upp mer på agendan nu och fram till nästa val, nu när det inte går att blunda för problemen längre. Jag hoppas bara innerligt att detta inte kommer göra Sverige till ett ännu kallare land att bo i. Tyvärr tvivlar jag på att regeringen kommer ha möjlighet att lösa detta problemet fullt ut, men en början och ett försök är iof också bättre än ingen åtgärd alls. Bara vi inte drar åt samma håll som Sverigedemokraterna.

Det jag ville säga med detta, var väl att i grund och botten så ligger ansvaret en stor del hos oss själva som indiver. Hur blir vi själva mer öppna och välkomnade och hur bemöter vi och hjälper vi själva de nyinflyttade här i Varberg, eller för den delen vart man nu bor i landet?

Nu prenumenerar jag inte på Hallands Nyheter som är den lokala tidningen här, men jag har aldrig hört talas om något evenemang/projekt eller liknande som just gynnat denna frågan. Jag har ingen lösningn och ingen ide ännu, men jag funderar.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s